Nyheter & debattinlägg

Vårens första debatt i solens tecken

Bild-2

På bilden ovan syns från vänster Per Bolund (MP), Anna Kinberg Batra, ordförande på Svensk Solenergi, Lotta Olsson (M). Andra raden från vänster Camilla Brodin (KD), Monica Haider (S), Rickard Nordin (C) och Jens Holm (V). Foto: Svensk Solenergi.

Svensk Solenergi bjöd i samband med föreningens årsmöte in till årets första valdebatt med fokus på solel. De politiska företrädarna hade fått två frågor inför debatten; vilken potential har solel i Sverige och vad tänker respektive parti göra för att uppnå det?

Under en timme hann deltagarna avhandla frågor både om solelinstallationer på villor, fritidshus, på mark, svensk tillverkning av solceller och Sveriges roll och vilket ansvar vi bör ta i ett europeiskt perspektiv. Medverkade gjorde Per Bolund (MP), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD), Monica Haider (S), Rickard Nordin (C) och Jens Holm (V). Moderator var Anna Kinberg Batra, sedan ett år tillbaka ordförande på Svensk Solenergi.

Idag produceras det ungefär en terawattimme, TWh, solel i Sverige vilket motsvarar cirka en procent av den svenska elanvändningen. Samhällets ökande elektrifiering och att vi vill öka andelen förnybar el gör att vi behöver fortsätta bygga ut solelen. Det pågående kriget i Ukraina gör det än mer aktuellt att öka vår egen grad av energiproduktion.

Politikerna var överens om den enorma potential som finns i att bygga ut solel. Jens Holm (V) påminde oss om att han redan 2010 som nybliven riksdagsledamot lade en motion om ett mål att vi år 2020 skulle ha tio TWh solel. Även om inte det målet uppnåtts, så fanns det en samsyn om att vi år 2030 kommer att producera rejält mer med solel. En tredjedel av den förnybara elen bör komma från sol nämnde några av politikerna, vilket Kinberg Batra direkt översatte till ett mål om 30 TWh år 2030.

Lika villkor och förenkla

”Skrota fåniga regler” och ”lätta på allt regelkrångel” var också budskap från politikerna. Haider (S) berättade att en regel kommer att försvinna i sommar, när det för villahusägare kommer att tillåtas att fylla sina tak med solceller och inte behöva anpassa solelsystemet efter den egna förbrukningen.

Både Bolund (MP) och Nordin (C) tog upp vikten av att ge alla samma möjligheter. Villaägare kan idag använda sig av ett grönt avdrag. Fokus framåt bör vara att underlätta även för de som bor i bostadsrätter och minska de hinder som finns där. Likaså bör förslaget om andelsägande i solelparker möjliggöras. I Sverige är vi bra på att samordna oss i vägsamfälligheter och bredbandsfrågor, menade Nordin. Men i frågan om att implementera EU:s lokala energigemenskaper ligger vi efter. Eller som Per Bolund (MP) uttryckte det;

– ”Här finns det en enorm potential. Alla människors sparande skulle ju kunna gå till att skapa förnybar energiproduktion. Och Sverige skulle också kunna bli en stor nettoexportör av el och hjälpa Europa. Vi har ett väldigt stort ansvar att frigöra den potentialen som väldigt många människor sitter på. Jag tror att det finns en väldigt stark vilja att investera. Och då gäller det att ta bort hinder och skapa likvärdiga möjligheter oavsett vilken boendeform man har.”

Solceller på marken

Att öka graden av självförsörjning pratas det mycket om. Frågan är extra aktuell i Skåne där det diskuteras friskt kring markfrågan. Men det var inte alla politiker som räckte upp handen på frågan om solel borde göras till ett riksintresse. Rickard Nordin (C) lyfte fram att nationellt sett är det enorma mängder av mark som ligger i träda och som därmed skulle kunna användas för solelproduktion. Holm (V) fyllde på med att solparker är reversibla vilket innebär att vi lätt kan återställa mark som använts för solelproduktion i framtiden. Därtill pratades det en hel del om möjligheterna att kombinera jord- och solbruk genom så kallade agrivoltaics-anläggningar. Haider (S) kommenterade att vi måste öka både den egna mat- och energiförsörjningen. Genom att kunna kombinera dessa skulle lönsamheten öka hos våra jordbrukare, vilket övriga politiker glatt instämde i.