Frågor och svar om solel

Frågor och svar om solel

Här får du svar på dina frågor kring solel, solceller och andra frågor kring solenergi. Sidan är under uppbyggnad och kommer att fyllas på succesivt.

Solceller - Frågor och svar

Investeringsstöd och bidrag till solceller

Solcellsbidrag kan man få i form av antingen investeringsstöd eller rotavdrag för enbart solcellsinstallationer. Investeringsstödet är ett statligt bidrag för hela investeringen, medan rotavdraget är ett bidrag som endast täcker delar av arbetskostnaderna med att installera solcellerna.

Förutom stöd och bidrag till själva installationen så finns det även möjligheter att tjäna pengar på det överskott av el som ens solceller producerar.

Läs mer ingående om stöd och bidrag till solceller här!

Vilken verkningsgrad har solceller?

Solceller har generellt en verkningsgrad på mellan 16-20 % Det betyder att 16–20 % eller ungefär en sjättedel av energin i solstrålningen omvandlas till el (likström). I kablar och växelriktare blir det en del förluster som gör att systemverkningsgraden blir lägre än för en enskild modul.

Det finns flera sätt att maximera verkningsgraden på solcellerna. Flera faktorer så som solcellernas placering, ytans lutning och takets förutsättningar spelar stor roll för hur hög verkningsgrad dina solceller faktiskt får.

Läs en mer utförlig förklaring här!

Skatt på solenergi – vad innebär det?

Solcellers skatteregler innebär att om man installerat mer än sammanlagt 255 kW solceller, är man skyldig att betala en solskatt, även kallad energiskatt. Om man har installerat mindre än sammanlagt 255 kW solceller, är man skyldig att betala en reducerad solskatt.

Läs mer utförlig information här!

Solfångare eller solceller – vad är skillnaden?

Hur fungerar egentligen solceller och solfångare? Jo, en solfångare är ett system för att alstra solvärme från solens instrålning. Denna värme kan användas som uppvärmning till ett hus, och också som uppvärmning till vatten.
Solceller är däremot ett system för att skapa elektricitet – solel – från solens instrålning. Solelen används sedan på samma sätt som el från det vanliga elnätet.

Läs en mer ingående förklaring på skillnaderna här!

Varför är solceller bra?

Solceller är en del av framtidens energi!
Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion i Sverige år 2040. Solel kommer vara en viktig del av detta.

Vårt mål på Solkompaniet är att solel redan år 2030 ska stå för 10 procent av Sveriges elbehov och vara ett viktigt bidrag i omställningen till ett helt förnybart elsystem.

Investera i solceller – redan idag!

Läs mer ingående om varför solceller är bra här.

Vad kostar solceller?

Vad solceller kostar beror på flera olika saker, men främst:

  • hur stort energibehov hushållet eller byggnaden har
  • Vilket takmaterial solcellerna ska placeras på (olika takmaterial kräver olika anfästningsanordningar)
  • Hur stor lutning taket har (en större lutning kräver en större arbetsinsats vid installationen)

Generellt innebär solceller en relativt stor engångskostnad i samband med grundinvesteringen och installationen – därefter har du dock en lättskött och kostnadsfri elkälla i väldigt många år framöver. Dessutom kan du ansöka om statligt solcellsstöd och därmed täcka upp 30% av investeringskostnaden.

Läs ett mer utförligt svar på vad solceller kostar här.

Hur påverkar solceller miljön?

Många är idag ense om att solenergi är framtidens energikälla. Men på vilket sätt är solceller bra för miljön: helt enkelt – varför bör vi välja solceller?

Solceller har en tydlig positiv påverkan på miljön. Under sin driftstid avger solcellerna inga ämnen eller utsläpp och de är tysta. Solceller producerar förnybar el där den behövs. De ger också mer än tio gånger mer energi än vad som går åt under tillverkningsledet.
Utöver detta har de ett ständigt sjunkande klimatfotavtryck, samt baseras på största delen av råvaror som det inte råder någon brist på.

Läs mer om hur solceller påverkar miljön.

Hur fungerar solceller?
  • Solceller omvandlar solens energi till elektrisk energi. Solens strålning skapar en likspänning i solcellen som sedan omvandlas till växelspänning via en så kallad växelriktare. Därmed kan elen användas i vårt vanliga elnät.
  • En vanlig solcellsanläggning gör att du minskar mängden el du behöver köpa från din elleverantör. På natten, eller när det är mulet, köper du däremot el precis som vanligt.
  • Under soliga dagar blir det ofta ett överskott av egenproducerad el. Då kan du sälja överskottet till din elleverantör!

Läs mer om hur solceller fungerar.

Vad består solceller av?

Solceller består till största delen av glas, faktiskt utgörs hela två tredjedelar av solcellernas vikt just av glas. Solcellernas konstruktion innehåller också små mängder av bland annat aluminum och koppar.

Det finns flera varianter av solceller, där de två huvudtyperna är kristallina kiselsolceller och tunnfilmssolceller. De kristallina solcellerna är absolut vanligast och i dagens läge utgör dessa 95% av världsmarknaden, bland annat för att de är väldigt prisvärda.

Klicka här för ett mer utförligt svar

Vad är solceller?

Solceller omvandlar solstrålarnas energi till el.
Solcellerna kopplas samman till större enheter som kallas solpaneler eller solcellsmoduler

Klicka här för ett mer utförligt svar

Ordlista

Kilowatt

Watt är en enhet som används för att ange effekt (energiflöde). Prefixet ”kilo” representerar 1000 och används ofta för att korta ned ett tal så man slipper skriva ut så många nollor, då det i elproduktionssammanhang ofta rör sig om stora effekter.

Enheten kilowatt (kW) används med andra ord till att ange hur mycket energi per tidsenhet som till exempel produceras av en solcellsanläggning, eller går åt för att driva en elektrisk apparat, till exempel en vattenkokare.

Effekt (Watt)* 1000 (kilo) = kilowatt = kW

Kilowattimme

En kilowattimme (kWh) är en enhet som används för att ange produktion eller konsumtion av energi under ett visst antal timmar.

Många känner igen begreppet från sin elräkning där det används för att specificera vad hur mycket energi som konsumerats under en viss månad. Det används även för att ange hur stor energiproduktion en solcellsanläggning ger eller förväntas ge. När detta beräknas inför en solcellsinvestering multipliceras då solcellseffekten med uppskattat antal soltimmar på ett år i ett visst geografiskt område. Detta förklarar varför en solcellsanläggning vid ekvatorn producerar mer energi än i Norden.

En kWh innebär alltså: effekt multiplicerat med tiden [som effekten används].
1 kWh = 1000 W*timmar
Solelproduktion/år (kWh) = Solcellseffekten (kW) * soltimmar/år (h)

Anledningen till att man skriver kilowattimme istället för till exempel wattimme, är för att slippa behöva skriva ut alla nollor.

Likström

Likström (DC = Direct Current) innebär elektrisk ström där elektronerna har en och samma riktning (till skillnad från växelström där de byter riktning).

Likström är det som produceras direkt av solceller. Man kan säga att likström är en slags råvara som man sedan måste omvandla för att kunna utnyttja strömmen som slutkonsument. Omvandlingen sker via ett separat aggregat, en så kallad växelriktare, till växelström som sedan kan konsumeras.

Likström => Växelriktare => Växelström => Tänd lampa!

Toppeffekt

Toppeffekt – eller kWp (kilowatt peak) som det också kallas – är den maximala effekt man kan få av sina solcellspaneler vid specifika förhållanden. Sådana förhållanden är egentligen endast hypotetiska, eftersom de bara råder under STC (Standard Test Conditions) – 1000 W/m2, 25 grader celsius och solinstrålning vinkelrätt mot modulytan.

Det innebär att när solcellerna är i drift uppnår de i princip aldrig sitt kWp, men mätvärdet och begreppet toppeffekt/kWp används ändå som ett sätt att jämföra olika typer och varianter av solcellspaneler/moduler.

Växelström

Växelström (AC = Alterning Current) innebär precis som ordet låter – en elektrisk ström med växlande riktning.

Växelström är den dominerande överföringstekniken globalt, både vid produktion, överföring och konsumtion. Växelströmsledningar utgör i stort sett hela det svenska stamnätet. I en solcellsanläggning behövs en växelriktare för att omvandla den producerade likströmmen till växelström som kan användas till en fastighets elbehov.

Likström => Växelriktare => Växelström => Tänd lampa!

Verkningsgrad

Verkningsgrad (kallas även konverteringsgrad) anger hur stor del av den solinstrålning som träffar en solcellsmodul som omvandlas till el. Den mängd energi man kan få från sin solcellsmodul – i förhållande till den mängd solenergi som träffar modulytan (under STC). Verkningsgraden hos en solcellsmodul beräknas enklast som:

Solcellsmodulens toppeffekt/Modularea = Verkningsgrad

Den faktiska verkningsgraden hos solceller påverkas av geografisk plats, lutningen på taket där de installeras samt eventuell skuggning och nedsmutsning av moduler.