Banbrytande energipark snart på plats i Gislaved

Nyheter

Sv

Park

2023-11-14

Centralt i Gislaved byggs just nu Gislaved Energipark bestående av en solcellsanläggning, energilagring med återvunna elbilsbatterier samt en snabbladdare för fordonstankning. Längre fram planeras även en vätgasanläggning på området. Bakom produktionsbolaget Gislaved Energipark AB står initiativtagarna PLS Energy Systems och Gislaved Energi samt lokala näringslivsbolag. Solkompaniet är i full gång och bygger solcellsanläggningen som kommer ingå i den totalt fyra hektar stora parken.

"Planen är att solcellsanläggningen ska stå klar inom några månader. När energiparken är fullt utbyggd kommer den göra stor skillnad både för kommuninvånarna, klimatet och förbipasserande trafik", säger Bengt Palmquist, vd på PLS Energy Systems, initiativtagare till parken.

Detta är Gislaved Energipark

Gislaved Energipark är belägen längs väg 27 vars markyta arrenderas av Gislaveds kommun. I parken kommer tunga fordon och personbilar kunna ladda med en supersnabbladdare eller tankas med vätgas. Först ut i bygget är solcellsanläggningen på 2 MW som byggs av Solkompaniet samt energilagren på 1,1 MW som byggs med återvunna elbilsbatterier. Batterierna ryms i fyra 20-fotscontainrar som kommer placeras i en servicebyggnad i parkområdet. I nästa steg finns planer för att bygga en 0,5 MW stor vätgasanläggning. Gislaveds kommun har som mål att bli en energimässig pluskommun till 2040 och energiparken är en del i satsningen. Vi ställde några frågor till Bengt Palmquist, vd på PLS Systems.

Bengt, hur ser bakgrunden till projektet ut?

Våra tankar kring en energipark började formas för fem år sen. Jag ställde en fråga till Näringslivsbolaget: ”Vi vill göra Hestra (utanför Gislaved) ”off-grid”, hur kan ni stödja oss i processen?”. Frågan ledde till ett antal möten och senare också med Gislaved Energi AB, som vi kom att inleda samarbete med. Projektet arbetades fram med arbetsnamnet ”Energipark i balans”. Den politiska processen var den del som tog tid. En stor avgörande fråga som vi behövde hantera var om ett kommunalägt bolag kunde bilda bolag med privat aktör. Slutligen blev svaret i kommunen ja och bolaget Gislaved Energipark AB bildades. Finansieringsmodellen som togs fram innebar att ge det lokala näringslivet möjlighet att bli delägare i företaget och 32 procent av bolaget såldes till dem. Finansieringen landade väl och projektet är i full gång och det går fort framåt!

Parken är ett samarbete mellan det lokala kommunägda energibolaget Gislaved Energi och er som privat aktör, berätta!

Jag är övertygad om att det behövs mer samverkan mellan kommuner och företag för att snabba på omställningen och nå hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. Vi har under hela resan bjudit in fler aktörer till att bli delägare i parken och har låtit projektet växa och bli större. Vi tror på samarbete för att snabbare få lösningar på plats som gynnar klimatet. Vi ser stort intresse bland fler kommuner som följer vad vi gör i Gislaved. Vi är redo att skapa samma lösning för fler kommuner!

Ni arbetar med artificiell intelligens i Gislaved Energipark, hur fungerar det?

Ja, vi använder oss av en egenutvecklad mjukvara med algoritmer som ansvarar för den digitala styrningen av all producerad el i energiparken. Detta innebär realtidsplanering för när elen ska köpas och säljas på frekvensmarknaden med målet att optimera parkens intäkter.

Vilka är de största vinsterna med energiparken?

Dels att privatpersonerna i närområdet får en friskare närmiljö. Dels att alla i kommunen, både företag och privatpersoner, får en tryggare och stabilare eltillgång eftersom parkens huvudsyfte är att planera för tillförsel eller lagring. Ekonomiskt är det också smart, solelen kommer lagras i energilagret eller producera vätgas beroende på prisläge. Men den allra största vinsten är att vi bidrar till omställningen och ett bättre klimat.

Hur mycket co2 räknar kommunen med att minska sina utsläpp med genom energiparken?

Enligt våra beräkningar kommer solcellsanläggningen innebära att 94 ton koldioxidutsläpp per år kan undvikas. Vi har räknat med att man undviker 50 gram CO2 per kWh vilket är taget från Nordisk elmix.

Ni arbetar mycket med återbrukat material, hur?

En viktig del av konceptet är återbruk. När det gäller EV-batterier så kommer dessa från bilar som inte kan användas och istället bygger vi om dem till energilager. Genom denna rekonstruktion förlängs batteriernas livslängd med 20 år och därefter kan de gå till återvinning. I normalfallet skulle batterierna gått direkt från elbilarna till återvinning, men med vår handpåläggning kan vi förlänga användningstiden. Runt 2025 räknar branschen med att batterier från tidigare elbilar görs tillgängliga för återbruk och då kommer det finnas stora möjligheter att göra betydligt fler energilager än vad som görs idag. Vi har även ingått ett samarbete med en kabeltillverkare vars hållbara och återbrukade kabelmaterial ska användas i anläggningen.

Berätta hur ni tänker kring val av Solkompaniet som partner!

Vi prioriterar lokala leverantörer och företag som prioriterar hållbarhet i så stor utsträckning som möjligt. Vi har valt att samarbeta med Solkompaniet eftersom ni är en av de största aktörerna som även har erfarenhet av att ta helheten. Det känns positivt och tryggt att vi tar och kommer ta betydande steg framåt tillsammans. Det känns också väldigt roligt att Solkompaniet kommer montera solpanelerna med ett svenskt montagesystem, "Markspjutet", som är tillverkat av Fiedler System lokalt i Hestra utanför Gislaved.

Och till sist - vem kommer kunna tanka med supersnabbladdaren i energiparken?

Tunga fordon och vanliga personbilar. Parken ligger strategiskt bra längs väg 27 för att passerande fordon ska kunna ladda. Från december i år kommer det finnas en tankstation med två uttag. I genomsnitt tar det 30 minuter att tanka, oavsett om det är ett tungt fordon eller en vanlig personbil. Laddaren kan användas av både svenska och utlandsregistrerade bilar och betalning sker med betalkort. Det är Gislaved Energi som ansvarar för detta samarbete med E.ON som tillhandahåller betalsystemet. Det känns väldigt bra att detta blir ett bidrag i transportsektorns omställning.