Forskning om agrivoltaics i Sverige – ett steg närmare slutrapporten

Sedan 2020 pågår forskning om agrivoltaics, jordbruk och solkraft i kombination, på Kärrbo Prästgård utanför Västerås. Här delar Pietro Campana, universitetslektor vid Mälardalens Universitet, med sig av några av forskningsresultaten, möjligheterna och effekterna med agrivoltaics.

Av det ni har sett hittills, ger agrivoltaiska system lika bra skörd som konventionellt jordbruk i Sverige?

Vi har övervakat skörden tre gånger per år sedan starten för två år sedan. Forskningen säger oss att skörden inte har visat signifikanta förändringar under det agrivoltaiska systemet jämfört med förhållanden i öppet fält. Vi har sett en tendens att grödan anpassar sig under skuggningsförhållanden genom att den ökar bladytan. Vi har också sett en tendens att grödan presterar bättre under mycket torra delar av säsongen jämfört med om grödan hade varit placerad på öppet fält. Dessa resultat överensstämmer med resultat som uppnåtts i andra länder. Solpanelerna gör att vi förlorar 1 meter per varje 10 meter, det vill säga 10 % av mark- och grödaproduktionen.

Pietro Campana, Universitetslektor, Mälardalens Universitet Foto : Jonas Bilberg

Vissa säger att agrivoltaics är en bra klimatanpassningsteknik, håller du med?

Ja, vi tror att agrivoltaiska system kan vara lovande som klimatanpassning. Detta eftersom de kan undvika att skörden blir chockad på grund av extrema väderfenomen som t.ex. torka. Panelerna ger skuggningar som skyddar grödan från vatten- och temperaturpåfrestningar. Det förutspås att 2023 ska bli en varm och torr sommar. Får vi en mycket torr jordbrukssäsong, liknande 2018, kommer det agrivoltaiska systemet att ge fördelar för grödan. Efter sommaren vet vi förhoppningsvis ännu mer.

Ser du fler positiva effekter med agrivoltaics?

Alltför många gårdar slutar med jordbruket på grund av dålig ekonomi. Agrivoltaics har potential att stoppa och vända denna trend vilket ger flera positiva effekter. Jordbrukarna får både högre och mer stabila inkomster, vilket gör att de kan fortsätta eller till och med öka den nationella livsmedelsproduktionen. Samtidigt skapas förnybar elektricitet via solkraften.

Kärrbo Prästgård. Foto: Mälardalens Universitet.

Du tror att agrivoltaics kan förenkla vid tillståndsprocesserna?

Ja! Jag tror att agrivoltaiska system är vägen framåt i tillståndsprocessen för storskaliga solparker. Vi har kommit fram till att vertikalt monterade agrivoltaiska system kan öka markutnyttjandet med 20-30 % jämfört med endast jordbruk eller endast solkraft. Det vill säga att 20-30% mindre yta behövs för att producera en viss mängd från jordbruket och en viss mängd solel.

Mälardalens Universitet har genom forskningen på Kärrbo Prästgård blivit en av de ledande inom agrivoltaics, berätta!

Ett syfte med den här forskningen var att komma i kapp andra världsledande institutioner inom agrivoltaics. Och det ser ut som att vi klarade det, med tanke på vad vi har uppnått på endast två år! Bland annat har nationella och multinationella företag kontaktat oss, både för potentiellt samarbete, för att stötta vår forskning och för att tillämpa våra forskningsresultat i praktiken. Vi har blivit kontaktade av toppuniversitet både i Sverige och i andra länder där de önskar genomföra forskningsprojekt. Det har skrivits flera artiklar om oss och forskningen och vi har haft möjlighet att hålla föredrag på prestigefyllda internationella konferenser. Vi är ett helt forskarteam bestående av Bengt Stridh, Sebastian Zainali, Silvia Ma Lu och jag, Pietro Campana. Nu kommer teamet utökas avsevärt. Vi har även Ulf Andersson vår glada och superstödjande bonde nära teamet som är ägare till Kärrbo Prästgård.

Ulf Andersson, ägare Kärrbo Prästgård. Foto: Mälardalens Universitet.

Har det varit några utmaningar på vägen?

Vi har varit extremt djärva och har skapat en komplex infrastruktur på mycket kort tid. På grund av dåliga väderförhållanden, som kraftiga åskväder, har vi haft många utmaningar med övervakningssystemet.

Vad är du personligen mest stolt över kopplat till forskningen på Kärrbo Prästgård?

Att vi under de senaste två åren har kunnat sätta upp ett mycket komplext övervakningssystem för både energi- och skörd. Något jag är väldigt stolt över är att vi har lyckats validera vår integrerade modelleringsplattform. Vi har blivit kontaktade både av multinationella företag inom förnybar energisektor och stora försäkringsbolag som har velat få tillgång till det. Modellering av skördeavkastning i agrivoltaiska system är en stor fråga för många länder runt om i världen. Många vill få en samverkan mellan solbruk och jordbruk och komma fram till hur man upprätthåller en hög nivå av produktion av grödor under panelerna.

Du tror även att er forskning kan främja policyutvecklingen, vad menar du med det?

Jo, beslutsfattare bör tänka holistiskt och inte enbart fokusera på vad som händer i ett enskilt agrivoltaiskt projekt. Fokus bör ligga på vad tekniken kan ge i stor skala och det kan vår forskning visa. På våra breddgrader är det troligt att skörden från ett agrivoltaiskt system minskar på gårdsnivå. Ändå kan vi, genom att inkomsterna förbättras för bönderna, återta jordbruksmark som gått förlorad under de senaste decennierna. På så sätt ökar vår självförsörjning av mat, samtidigt som vi ökar mängden förnybar el och ställer om samhället. Det är win-win!

Från vänster Anders Avelin, avdelningschef, Ulf Andersson, ägare Kärrbo Prästgård, Bengt Stridh, universitetslektor, Silvia Ma Lu, doktorand, Sebastian Zainali, doktorand och Pietro Campana, universitetslektor.

När har vi slutrapporten av forskningen i våra händer?

Håll utkik efter ytterligare två kommande forskningsartiklar, efter det kommer slutrapporten. Förhoppningsvis publiceras de i sommar.

Video från seminarium – baserad på de första forskningsrapporterna

Mälardalens Universitet, Kärrbo Prästgård, Solkompaniet och Sveriges Lantbruksuniversitet arrangerade ett fullbokat evenemang och presentation med resultat från forskningen baserade på de första forskningsrapporterna tidigare i år. Här finns en inspelning från evenemanget.